Oschysst Jesus, kunde du inte gjort nåt som blir lite enklare?

Två veckor innan vi åkte iväg predikade jag över texten där Jesus går på vattnet. Jag tror att historien är ganska känd även för dig som inte läser Bibeln, mest för att det låter hur konstigt som helst. Ännu konstigare måste väl vara att du kan hitta människor (inkl mig själv) som faktiskt tror att det har hänt på riktigt.

Ibland kan historier som denna göra att man tänker ”oschysst Jesus, kunde du inte ha gjort något som blir lite enklare att berätta för andra som inte tror på dig”. Sen när jag läste lite till så insåg jag att det skulle kunna vara så att Jesus faktiskt går på vattnet för att bevisa att han är Guds son. För om det finns nån, som någon gång eventuellt skulle gå på vattnet nån gång i jordens historia, borde inte det kanske kunna vara Guds son?

Vi fick möjlighet att åka båt (yes.. normalt igen) över Genesarets sjö. Under nån tyst minut fick jag andas, ta in hur vackert det var, och hur fint det är att Jesus valde att gå på detta lilla obetydliga vatten.

IMG_0316-45 IMG_0318-46 IMG_0323-47 IMG_0334-48


Kommentera

De riskerar sina liv, jag har öppet mål

hangsDär sitter jag på en plaststol i ett mörkt, dåligt målat rum med en ful powerpoint och känner ”Vad i hela friden håller jag på med?”. Jag har precis hört ett gäng unga tjejer sitta och berätta om sitt radioprogram. De driver flera program där man talar om livet (ofta med Bibeln som röd tråd) i ett land där man inte får tro på Gud. Ett land där man inte får tala om sin tro, och framför allt inte göra så att fler blir kristna. Ändå var det precis vad detta tjejgäng höll på med.

Deras ögon brann av längtan. En längtan om att fler skulle få lära känna Jesus precis som de fått göra. De ville tala om livet och vardagsproblem ur ett kristet perspektiv bara för att ge folk hopp, tröst och kärlek. Och där satt jag.

Där sitter jag och jobbar i en kyrka i Sverige och kände helt plötsligt att jag typ inte gör någonting. Jag vill också att fler ska få lära känna Jesus. Jag vill snacka om vardagliga problem ur ett kristet perspektiv. Jag vill också göra allt de gör. Frågan är bara varför jag inte redan har börjat? De riskerar sina liv. Jag har öppet mål. Vad håller vi på med?

 

 

Under resan besökte vi väldigt många partners (partners till IBRA och PMU) projekt vi stödjer från Sverige. Detta var ett av dem. 


Kommentera

Vad skulle jag göra utan dig?

winterJag satt och snackade med ett gäng kompisar. Vi snackade om vad vi behövde hjälp med, saker som inte föll på plats och vad som skulle behöva ordna sig. Ibland slår det mig hur enkelt jag ger allt till Gud. Hur jag under varje dag möter olika saker som gör att jag innan jag ens tänker tanken säger ”Gud hjälp mig med det här”/”Åh ta hand om den här människan” / ”Styrk mig nu” m.m. Det går automatiskt. Att tänka mig in i ett liv där jag inte får göra det känns så tomt. Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag skulle göra. Vart skulle jag gå? Hur skulle jag klara mig? Vem skulle ta hand om mig?

Nu menar inte jag att du har ett tomt liv för att du inte har Gud, du har det säkert jättebra och det är jag glad för! Men jag, jag skulle aldrig klara mig. Jag behöver Gud i allt jag gör. Jag behöver honom för att göra mig hel. Jag behöver honom för att få frid. Gud vill finnas till för alla på samma sätt som han finns med mig och alla andra som väljer att följa Honom. Om du skulle vilja testa om Gud finns kan du börja med att be (förklaring här).

 


Kommentera

Hur ber man?

Nature Jag tror på Gud. Jag tror att det finns en Gud som älskar mig för den jag är, som vet vem jag är och som hör när jag ber.

Hur gör man när man ber då? Måste man säga sitt personnummer först eller hur funkar det? Jag fick lära sig i söndagsskolan att man skulle blunda och ha knäppta händer när man ber. Det är mest för att det är enklare för dig att koncentrera dig, än hur vida Gud hör det eller inte. Du skulle kunna säga hej högt precis som om du pratar med en kompis. Jag brukar oftast tänka mina böner till Gud. Jag säger det jag tänker på ungefär som ”Hej Gud, tack för att du ordnade det där / Var med honom eller henne idag / Kan du hjälpa mig med det här?” och så nämner jag vad det gäller. Svårare än så är det inte.

Gud säger i Bibeln: Be så ska du få, sök så ska du finna, bulta så ska dörren öppnas. Om det är något du behöver hjälp med eller önskar av Gud så fortsätt be tills du märker skillnad. Ibland får man världens konkretaste svar och ibland märker man ingenting alls.

Förövrigt funderar jag ibland på hur Gud hör alla som ber samtidigt, för det gör han (men det ska jag fråga honom i himlen sen). Allt jag tänker på när jag försöker komma på lösningar är det här:

 


Kommentera

Om du trodde på Gud

Höst Tänk dig för en stund att du faktiskt skulle tro på att det finns en Gud. Något som är större än dig, ditt liv och den här världen. Att det finns någon som håller universum mellan sin tumme och sitt pekfinger. Att någon existerar som offrade sin egen son för att kunna ha en relation med dig.

Om du trodde på Gud så skulle du be till honom varje gång du behövde hjälp. Om du trodde på Gud skulle du tacka honom för saker som du var glad över eller tyckte om. Om du trodde på Gud skulle du be honom att hjälpa dig att se människor runt omkring dig och att få vara ett ljus i deras vardag.

Du skulle förmodligen läsa Bibeln, kanske en liten bit varje dag. Du skulle inspireras av andra som talar om Gud på ett nytt sätt, som gör att du om och om igen förälskar dig i den Han är.

Istället för att försöka ta sig igenom livet med allt vad det innebär själv skulle du ge din kontroll, oro och ångest till honom. Du skulle ha skaparen av universum som guide i ditt liv.

Om du trodde på Gud skulle du veta att du var älskad, fantastisk, underbar och veta vem du är. Du skulle veta att du tillhör honom. Att du är Guds älskade barn och att han är med dig vart du än är, vad du än går igenom och vad du än har gjort.

Mitt hopp sätter jag till Gud för att jag vet vem han är och jag tror på det som står i Bibeln. Det är riktigt skönt att veta att man inte behöver gå igenom något själv. Någonsin.


Kommentera

En frid och ett ljus

Kyrka
Jag tycker det är intressant hur vissa reagerar när man kliver in i en kyrka. Vissa tittar på det ungefär på samma sätt som när man kliver in i ett museum ”åh vad fina saker och tavlor” och sen tar det slut. Andra vågar knappt ta ett steg över tröskeln för att det är något fint och heligt. Jag vet inte riktigt vad som går i svenskarnas huvud när det talas om tro och kyrkor, men jag skulle gärna vilja veta!

Kyrka
På något sätt är det en annorlunda atmosfär i en kyrksal. Det är något fint med kyrkor, men det jag gillar mer än kyrkor är människor som tror. Inte så att jag tycker bättre om dem det bara är något över dem, ett slags ljus och en frid. Jag tror själv på Gud och är trygg i att det finns något mer än bara det här livet. Det finns ett hopp om en framtid som vi ännu inte kan se.


Kommentera